Blog Image

Långbro gård & Långbrogårdsparken

Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.

Långbro Gårds fruktträdgård vaknar ur sin törnrosaslummer!

En skyddsvärd park Posted on %AM, May 09 2013 01:22:57

Fruktträdgården med anor i 1600-talet vaknar så sakta ur sitt förfall. Äntligen är siktlinjen fri längs den karaktärskapande hamlade askallén längs Långbrovägen. Den skräpiga och förfallna parkleken som tidigare skymde så mycket av trädgårdsrummet är flyttad och fruktträdgården går nu sin andra vår och sommar till mötes efter restaureringen. De gamla aplarna skall förses med riktiga namnskyltar över sorterna så att besökaren får en bild av vilka äppelsorter som trädgården innehåller. I samband med restaureringen planterades ett flertal doftande buskrosor runt sittgrupperna men vinterns pulkaåkning har tyvärr gått hårt åt planteringarna. Inte blir saken bättre av de tre rådjur som uppehållit sig i parken under hela vintern.



Ett medborgarförslag om parken.

En skyddsvärd park Posted on %PM, September 08 2007 17:48:30

Medborgarförslag: Långbrogårdsparken.

Älvsjö, augusti 2006.

Genom detta medborgarförslag vill vi lämna så konkreta förslag som möjligt för att en gång för alla försöka lösa den intressekonflikt som uppstått kring brukandet av Långbrogårdsparken. Förenklat uttryckt står intresse-konflikten mellan å ena sidan kultur- och miljövårdens önskan att bevara, sköta och förvalta de delar av parken där stora unika kulturmiljövärden finns samt å andra sidan en grupp dagbarnvårdare och föräldrars önskan att fortsätta med sin fasta verksamhet i den känsligaste och mest skyddsvärda miljön.

Med de enkla positiva satsningar som vi föreslår här kan barnens och dagmammornas intressen tillvaratas samtidigt som parkens stora kultur- och miljövärden kan räddas åt eftervärlden helt i linje med stadsmuseets, miljöförvaltningen och länsstyrelsens vilja. 

Några fakta i målet:

Det är viktigt att poängtera att intressekonflikten inte gäller hela Långbrogårdsparken utan problemen är knutna till den verksamhet som ger ett ökat slitage på den kulturhistoriskt mest värdefulla parkmarken i östra delen längs Långbrovägen. Här finns herrgårdens gamla fruktträdgård med buskar och alleer, här finns resterna av den engelska parken med de stora lökmattorna av vildtulpan och den mest skyddsvärda arten, vårkrokus, crocus vernus. Växtplatsen för dessa två arter är bland de största i Sverige!

Vårt förslag ! En gemensam godtagbar lösning för alla inblandade parter. 

Vår utgångspunkt har varit att tillgodose bådas sidors intressen så långt det är möjligt. Det gäller att kanalisera slitaget och minska det där parkens miljö är som känsligast. Men det gäller också att hjälpa barngrupperna och deras ledare till en ny lokalisering som samtidigt ger nya möjligheter och en avsevärd standardförbättring för barnverksamheten.

1. Vi föreslår därför att stadsdelsnämnden erbjuder de privata dagmammorna en ny och bättre lämpad fast plats för verksamheten. 

För att barnen även fortsättningsvis lätt ska kunna ha kontakt med den fina parkmiljön föreslår vi att verksamheten erbjuds tak över huvudet i den byggnad som ägs av staden och som tidigare nyttjades av Stockholm Entreprenad. Idag används lokalerna tillfälligt för ett plus-jobbs projekt. 

Byggnaden ligger idealiskt placerad vid en av Långbrogårdsparkens entreer längs med Vallvägen och har Vivelparkens lekplats rakt över gatan. 

Denna lekpark är försedd med nyare och fräschare utrustning och kan byggas ut och förbättras ytterligare efter dagmammornas önskan. Lokalerna ligger med långsidan mot väster och erbjuder en bra solig miljö. Det finns en liten veranda på södra gaveln som inramar entredörren och på andra sidan gångstigen finns en parkbit med skuggande träd, en gammal kvarnsten och en igenväxande trädgårdsbit som tidigare hölls i chack av parkpersonalen. Gatan är lugn och har lite trafik jämfört med Långbrovägens hårda belastning. Byggnaden vid Vallvägen kan erbjuda allt det som verksamheten i Långbro Gårds fruktträdgård saknar: 

Toaletter 

Kallt och varm rinnande vatten

Kök eller pentry

Matrum med bord och stolar 

Förråd för leksaker och utrustning för att nu nämna något. 

Till detta mervärde för verksamheten skall läggas att man fortfarande inte har mer än ett stenkast in till Långbrogårdsparkens grönska!

Flyttas den fasta parklekens verksamhet hit kan stadsdelsnämnden också lösa en rad helt oreglerade förhållanden som gällt nyttjandet av Långbro-gårdsparken med bodar och elanvändning. Stadsdelsnämnden kan också komma tillrätta med de olagligheter som nu råder när det gäller avsaknad av toalett för en permanentad stor barnverkamhet som denna. Tillgång till toalett och rinnande kallt och varm vatten är dessutom ett oavisligt krav enligt lag för att få hålla på med livsmedelshantering.

2. Den en gång så olyckligt placerade parkleken i Långbrogårdsparkens fruktträdgård avvecklas helt. Den äldre utrustningen är i mycket dåligt skick och gör ett mycket skräpigt intryck. Det mesta måste nog kasseras. Det betyder att de två bodarna, grilltunnan, lekstugan, basketkorgen och samtliga fasta lekredskap plockas bort, kasseras eller flyttas till ny lämpligare plats. Kanske kan en del saker återanvändas vid Vivelparkens lekyta.

Det senaste tillskottet, sandlådan med lektornet som felaktigt placerats på Stadsholmens tomt tas  också bort och ytorna städas och återställs.

3. Samtliga bord med fasta bänkar behålls eller förnyas där så behövs. Borden utgör ett trevligt och välkomnande inslag i den lummiga fruktträdgården. Här kan alltså fortsättningsvis besökande barngrupper vistas under sina besök i parken.

4. Den antagna skötselplanens intentioner genomförs. Alla inblandade parter, parkens besökare, entreprenörerna, Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken och vi förslagsställare är helt överens om att stadsdelsnämnden nu måste ta sitt ansvar för den unika och skyddsvärda parkmiljön runt Långbro Gård och göra en rejäl kulturhistoriskt riktig restaurering. Fruktträdgården är idag kraftigt eftersatt när det gäller underhåll. Pomologiska sällskapet har erbjudit sig att mot en mindre ersättning sköta de gamla fruktträden!

Vi föreslår också att staden ersätter det förfulande staket som idag inramar den gamla parken längs Långbrovägen med ett nytt antikvariskt riktigt trästaket. Utformning och finansiering görs i samarbete med Stockholms stadsmuseum, Stadsholmen och länsstyrelsen. 

Alleträden längs Långbrovägen har idag olika utseende. Det ger fel intryck och därför bör hela allen ges samma beskärning som den som nu genom-förts på Stadsholmens tomt runt själva herrgården.

En bra och informativ entreskylt vid Långbrovägen behöver sättas upp för att välkomna besökaren till en omhuldad, välskött och skyddad oas.

Här ligger också en del av Älvsjös historiska hjärta. 

Miljöivrarna vill öppna parken för alla, inte stänga den!

Det har hävdats att några få miljöivrare vill ha parken för sig själva. Inget kan vara mer fel! Vi vill istället öppna det vackra parkrummet längs med Långbrovägen för alla och göra det till en frizon för stadens människor, inte minst för de som kanske inte har egna trädgårdar att vistas i. 

Flera samstämmiga yttranden från sakförvaltningar (Stockholms stadsmuseum, Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen m.fl) tar fasta på Långbrogårdsparkens stora skyddsvärde kontra den tilltagande förslitning som barnverksamheten medför just här och som på sikt utarmar områdets värde. Långbrogårdsparken  måste värnas – vårdas och visas som det levande exempel det är på den herrgårds- och trädgårdskultur som växte fram i Sverige på 1600- och 1700-talet.

De privata entreprenörerna gör säkert ett bra arbete men den dagliga verksamheten utestänger alla andra som den nu bedrivs. Genom att överutnyttja parken förslits grönskan och fruktträdgården. Man förfogar över parken som vore det sin egen, man har tillgång till kommunens stugor med lekredskap och annat som allmänheten inte har tillgång till. Allt detta medför att många föräldrar och närboende faktiskt känner sig utestängda. När verksamheten är igång hålls tex. grinden stängd med rep eller stropp vilket gör det omöjligt för andra besökare att bara kliva in i parkens grönska! 

Vi kan konstatera att de privata dagmammorna använder parkleken från tidig förmiddag tills barnen hämtas mellan fyra och fem på eftermiddagen. Här förekommer också stora kalas på helgerna då hela den allmänna parken tas i anspråk. Bord och bänkar är upptagna hela dagen och verksamheten är oerhört bullrig. På så sätt förstörs skönhetsvärdet för andra nyttjare.

Långbrogårdsparken en av Älvsjös mest besökta parker!

Den vildare delen av Långbrogårdsparken  är redan idag en av Älvsjös mest besökta och använda parker. Denna lilla gröna fläck på kartan nyttjas av skolklasser för fysisk aktivitet och för undervisning. Under terminerna besöker dagligen förskolor  och mullegrupper den vildare delen av parken.  Allt detta samsas med det trettiotalet hundägare som  använder grönytorna som rastgård för sina kopplade och lösspringande hundar. Alla här upp-räknade verksamheter spiller naturligtvis också över på de känsligare och mer skyddsvärda områden i parken – fruktträdgården och den engelska parken. Det är alltså här, i den mest slitagekänsliga miljön, som de privata dagmammorna har sin fasta verksamhet efter det att kommunen på 1960-70 talet byggde upp en parklek i den gamla fruktträdgården.

Älvsjö, 26 augusti 2006

Med vänliga hälsningar från Älvsjöborna

Pelle Lidberg

Gunnar Engvall

Margareta Helleday

Helge Torstensen

Marie Granlund

Tommy Hilding

Christer Jansson



Nu måste Långbrogårdsparken skyddas!

En skyddsvärd park Posted on %PM, September 08 2007 16:36:48

Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken har sedan 1999 försökt uppmärksamma Älvsjö stadsdelsnämnd och kommunens sakförvaltningar på den mycket värdefulla natur- och kulturmiljön runt Långbro Gård. De inventeringar som pågått sedan 1998 har avslöjat ett omedelbart behov av åtgärder för att rädda delar av den värdefulla natur- och kulturmiljön som ännu finns kvar i parken. Arbetet har bl.a medfört att flera av stadens förvaltningar på kultur- och miljösidan uppmärksammat frågan och nu under ett par års tid påtalat behovet av skydd för delar av parken. Trots detta har inte mycket hänt.

Arbetsgruppen har därför ställt ett flertal frågor till Älvsjö stadsdelsnämnd om förvaltningen, skötseln och det framtida skyddet av Långbrogårdsparken.  

1. Gäller inte samhällets lagar och förordningar i Älvsjö? 

Stockholms Stadsmuseum, Miljöförvaltningen, Länsstyrelsens kulturmiljöavdelning och en lång rad trädgårdshistoriska experter har nu avgett samstämmiga yttrande när det gäller värdering och uppfattning om Långbrogårdsparkens stora värde (speciellt engelska parken och fruktträdgården). Varför skall inte dessa myndigheters och institutioners yttrande tas på allvar just i det här fallet? De är alla satta att beakta just kultur- natur- och miljövärdena och talar samstämmigt om vikten av att skydda parken mot ytterligare förslitning! 

Varför försvarar inte de folkvalda i Älvsjö de lagar och förordningar som deras egna partier fattat beslut om i riksdag och regering? Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken väljer nu att ta upp frågan med partiernas företrädare i stadshuset, riksdag och regering för att uppmärksamma dem på att stadsdelsnämnden inte följer de riktlinjer som stockholms stad antagit när det gäller att slå vakt om tätortsnära natur, vårda kulturarvet, uppfylla riksdagens miljömål och regeringsuppdraget att skydda tätortsnära natur.

Som framgår av flera yttrande finns det lagar och förordningar som klart och tydligt anger vad som gäller för förvaltningen av områden med höga natur och kulturvärden. Såväl miljöbalken, som kulturminneslagen ger idag  våra lokala politiker full möjlighet att agera för ett skydd.  Istället tar man lättvindligt på frågan och väljer att bortse från vad länsstyrelsen och stadsmuseets säger. 

2. Vem för idag de resurssvagas talan? 

Ingen politiker eller tjänsteman uttalade sig på mötet till stöd för den allmänhet i Älvsjö som inte har tillgång till egen trädgård och som också behöver parkernas grönska, frid och avkoppling. I kommunens eget parkprogram talas det om hur viktigt det är med tillgången till grönska för storstadens människor! Man talar här speciellt om de äldres och hyresgästernas behov. Frågan är inte oviktig ens i ett villadominerat område som Älvsjö! I Parkplanen talas om det parkfattiga Älvsjö och Långbro-området! Hur kan politikerna acceptera att en grupp lägger beslag på ett helt offentligt rum och ser parken som sin egen. Genom att överutnyttja parken förslits grönskan och fruktträdgården. Stora delar av dagen är alla bänkar och bord ockuperade av privata entreprenörer som genom en oerhört bullrig verksamhet förstör alla skönhetsvärden för andra nyttjare. Det här användandet av Långbrogårdsparken strider helt mot kommunens egen parkplan för Älvsjö – Långbroområdet! 

3. Hur mycket mer fakta behövs?

Man måste fråga sig hur mycket mer fakta som behöver läggas på bordet för att stadsdelsförvaltningens ansvariga och nämnden skall kunna fatta ett långsiktigt beslut om att skydda den unika miljön. Här följer en liten sammanställning av det som föreligger som beslutsunderlag.

3.1. Resultat av den artinventering som i drygt 5 år genomförts i parken och som visar på mycket höga natur- och miljövärden. 

3.2. Stadsmuseets tre utlåtande om Långbro Gård och dess parkanläggning där man från början haft samma ståndpunkt och förslag om att flytta parkleken.

3.3. Länsstyrelsen skrivelse om skyddsvärde och krav på åtgärder för att minska slitaget och skydda parken.

3.4. Miljöförvaltningens yttrande om parkens stora värde för den biologiska mångfalden och kommunens ansvar för densamma. Klart angivet mål att skyddsbehovet väger tyngre än nyttjandet!

3.5. Sveriges samlade botaniska lökexpertis genom Jimmy Persson, Göteborgs Botaniska trädgård. Utlåtande om parkens höga värden med hänvisning till de flerhundraåriga lökbestånden och då speciellt vårkrokusbestånden.

3.6. Långbro Gård borde vara stadsdelens stolthet! Man bör fråga sig vilken annan känd växtlokal, lokalt, regionalt eller nationellt som hyser lökmattor med Crocus vernus och Tulipa Sylvestris i den här storleken? I år har mellan 1300 – 1400 blommande exemplar av vildtulpan räknats in bara på själva lökängarna framför herrgården. Vårkrokusens utbredning täcker närmare 1000 kvadratmeter!

3.7. Man borde fråga sig varför Långbro Gårds vildtulpanbestånd finns med i Sveriges Nationalatlas, Växter och djur, sid 64 där just Långbro gårds vildtulpanbestånd finns inprickat. 

3.8. Sveriges Pomologiska Sällskaps sortinventering av fruktträden och Görel Kristina Näslunds utlåtande om fruktträdgårdens historiska värde.

3.9. Den antagna skötselplanen för Långbrogårdsparken – kommunen egen plan som inte följs!

3.10. Trädgårdshistorikern Maria Flinks utlåtande och arbete med Stadsholmens fastighet Långbro Gård.

3.11. Miljöförvaltningens utredning ”Biologisk utveckling i Stockholm” som föreslår att herrgårdens spegeldam restaureras för att höja den biologiska mångfalden. Artarkens databas har flera viktiga arter funna i Långbro Gårds trädgård och park.

3.12. Förekomsten av Apelticka i fruktträdgården. Centrum för biologisk mångfald har rödlistat arten och Långbrogårdsparken är en av hundra växtplatser i Sverige!

3.13. Långbro Gårds dokumenterade långa historia med flera kända familjer som ägare. Oxenstierna, Hellsing, Groothusen, Beeck Friis och Rosenholm för att nu nämna några

Vad säger allt detta om den kulturhistoriska delen av Långbrogårdsparken?

4. Oreglerade förhållanden!

Parklekens bodar och utrustning flyttades till fruktträdgården under 1960 – 70 talet utan att man handlagt ärendet på korrekt sätt. Det finns inget byggnadslov för uppställningen av bodar och lekutrustning på allmän parkmark.

Det finns inget skrivet kontrakt mellan stadsdelsnämnden och de privata entreprenörerna om hur bodar och utrustning får användas! De privata dagmammorna betalar inte heller någon hyra för nyttjandet av kommunens utrustning, elanvändning, sophämtning, bord och bänkar etc. Vilka andra dagmammor har samma villkor i Älvsjö?

Parklekens toalettbestyr för det stora antalet barn sköts inte. Barnen uträttar sina behov i parken dels fritt i buskagen dels i pottor som bl.a töms på platsen eller över staketet in på Stadsholmens tomt! Saken är dokumenterad och bevittnad av flera hyresgäster samt tjänstemän från stockholms stad. Vad säger miljö- och hälsovårdsmyndigheterna om detta?

5. EU-bestämmelser försvårar och fördyrar en flytt av fasta lekredskap!

Om stadsdelsnämnden väljer att flytta hela parkleken inom fruktträdgården kommer EU:s stränga krav för lekplatser att gälla för all utrustning. Det betyder att stora grävarbeten måste göras i den känsliga miljön för att ordna djupa sandbäddar. Ytterligare mark kommer då att tas i anspråk för lekutrustning vilket medför en så kraftig påverkan i det känsliga området att frågan måste beredas som planärende. Stockholms stadsmuseum har redan tidigare uttalat krav om att man vill ha information om varje grävning i parken. Flera andra förvaltningar kommer också att ha synpunkter och krav på en ”nyetablering” inom parkens känsliga miljö.

6. Historeiförfalskning.

På samverkansmötet förekom grova och overderhäftiga uttalanden om Långbrogårdsparkens historia.  Kontroll av fakta måste göras och en sammanställning presenteras av korrekta uppgifter.

Boende på Långbro Gård i 40-år, kan berätta: 

Så där 1 – 2 ggr per år, vid midsommartid, byggdes en tillfällig festplats upp i den bortre änden av parken, delen närmast Fru Marias väg, där daghemmen nu är byggda. Festplatsen bestod av stånd för skjutbana, pilkast, tombola och korvstånd. Ävensom byggdes en dansbana med tillhörande scen upp. När festen var avklarad demonterades allt och marken återställdes ! Något stampat jordgolv var det aldrig tal om på den här tiden. Älvsjöborna var rädda om grönskan i parkerna och där man höll till var marken torrare och bättre lämpad för fötter !

Någon parklek fanns inte bland fruktträden på den här tiden. Då sköttes träden och man var rädd om sina bärande träd. Äpplen och päron skördades för avsalu i lokala butiker.