Blog Image

Långbro gård & Långbrogårdsparken

Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.

Tidsaxel

Långbros historia Posted on %PM, February 05 2007 16:05:35

Tidsaxeln är under konstruktion!

1550-talet
Släkten Oxenstierna äger Långbro.

1599
Långbro dras in till kronan.

1680- talet
Långbro Gårds huvudbyggnad brinner ner till grunden

1700
Långbro Gård återuppbyggd av ägare Erik Rosenholm efter branden på 1680- talet.

1707
Carl Linneus föds i småländska Råshult.

1746
Gustav III föds. Mittalléns askar planteras.

1792
Gustav III avlider i sviterna efter skottet på Operan.

1866
Alfred Söderlund förvärvar Långbro Gård



Historia

Långbros historia Posted on %AM, February 03 2007 00:52:04

Långbro Gård

Långbro Gård ägs idag av Stadsholmen och är privatbostad.
Herrgården har en lång och spännande historia. Bland ägarna hittar vi flera av Sveriges mer inflytelserika familjer. Människorna som bott här eller ägt Långbro är inblandade i en hel del av Sveriges historia. Titta gärna på den ägarlängd som håller på att sammanställas och som du hittar under en egen rubrik här intill. Redan på 1500-talet omnämns gården som säteri. Hur den tidens byggnader såg ut vet vi inte, men känt är att en svår brand helt förstörde huvudbyggnaden på 1680-talet. Herrgården byggdes upp på nytt av ägaren, Erik Rosenholm. Runt år 1700 var huset klart i den för tiden moderna karolinska stilen. Huset är sig likt än idag med sin tidstypiska takkonstruktion. Vid mitten av 1800-talet moderniserades fasaden och husets framsida fick sin stora frontespis (uppdragna mittparti).

Huvudbyggnaden omgavs tidigare av två flyglar, idag återstår bara den norra. När den södra flygeln försvunnit vet vi inte trots efterforskningar, men i litteraturen nämns den så sent som vid sekelskiftet 1900. Den södra flygeln kan ha rivits eller brunnit ner.Blog Image

Bilden visar herrgården som det såg ut 1910. Fotot ur Söderlunds samlingar.

Bilden nedan visar att här också fanns en vacker stenkantad spegeldamm framför huset. Dammen är troligen mycket gammal och kan vara en lämning från den urspungliga barocka trädgården. Tyvärr fylldes den igen så sent som vid mitten av 1960-talet.

Blog Image

Vid slutet av 1700-talet kom nya ideal för trädgårdar och parker runt slott och herresäten. Inspirationen kom från England där det blivit modernt att skapa en friare parkform med stora träd och romantiska promenadstråk. Riksrådet Joachim Beck-Friis som ägde Långbro Gård vid den här tiden lät sig påverkas och anlade en liten engelsk park i anslutning till herrgården, nordväst om huvudbyggnaden. Långa alléer kantade uppfartsvägarna mot herrgården från tre håll. Infartsallén flankerades tidigare av två små paviljonger.

Långbro Gårds ägor var mycket stora. Säteriet omfattade all mark från Solberga ända ner till Långsjön. Såväl Herrängens gård som Långsjö gård låg under säteriet. Det gjorde också torpen Bergatorp, Ekstugan, Hagstugan, Herrängen, Långbronbygge, Långpannan och Långsjön.

Blog Image

Långbro Gård på Häradskartan från början av 1900-talet. Ännu är herrgårdens omgivningar intakta och Älvsjö är landsbygd.

År 1886 köpte Alfred Söderlund Långbro Gård. Han kom med tiden att kallas ”Långbrokungen” och var en mycket välkänd profil i Brännkyrka. Blog ImageAlfred Söderlund – “Långbro kungen”. Foto ur familjen Söderlunds samlingar.

Att åka på tur med häst och vagn var ett mycket kärt nöje för Söderlund. Herrgården var känd för sina välskötta hästar och blankputsade vagnar. Åkturen gick ofta på slingrande grusvägar runt gårdens ägor genom ett öppet och leende landskap med betande kor, välskötta åkrar och hagar. Här väntar gårdens stallkarl i tjusig uniform med förspänt tvåspann och vagn på Långbrokungen.Blog Image Foto ur familjen Söderlunds samlingar.

I början av 1900-talet startade Söderlund den stora utförsäljningen av herrgårdens markområden. Mark såldes till Stockholms stad för bygget av Långbro Sjukhus. Inom några år hade Söderlund sålt stora arealer till L.M. Ericsson och till Långbrodals villaområde vilket gjort honom till en förmögen man. Exploateringen har fortsatt ända fram i våra dagar och nu återstår endast den gamla huvudbyggnaden och en flygel, själva gårdstomten och Långbro Gårdsparken med delar av fruktträdgården.

En bild från Söderlunds välbärgade hem. Bilden är tagen i november 1910 och visar den stora salongen – salen, som då var inredd efter tidens smak med få tomma ytor. Möblemangen är påkostade och klädda i fina tyger med inslag av mörka träslag och som synes mängder med konst, speglar och lampetter.Blog ImageRunt bordet samlas Alfred Söderlunds hustru Hulda, sittande längst till höger. Den äldre damen längst till vänster är Huldas mamma och stående dottern Lisa Söderlund.

Blog ImageRumsfil från salongen sett mot norr, Långbro Gård 1910. Båda bilderna ur familjen Söderlunds samlingar.

Carl-Uno Manros berättar.

Under krigsåren 1943 till 1945 arbetade min mor, Elna Manros som hushållerska på Långbro Gård. Gårdens arrendator, änkemannen Svante behövde hjälp i hushållet och mor och jag bodde i ett rum i anslutning till det stora köket på södra gaveln.

De sista krigsåren var hårda och all tillgänglig mark runt herrgården var uppodlad. Speciellt minns jag de stora åkrarna med rovor. Långbro var ett stort lantbruk på den här tiden med 80 kor och 7 hästar samt grisar och höns. Hästarna avändes mestadels i jordbruket till att dra plogar och köra hölass under skördetid. Traktorer fanns ännu inte på gården. Vi var alltid självförsörjande med mjölk, filbunke och ägg. Till jul slaktade man en gris.

Det fanns många ladugårdar och uthus som tillhörde gården, en smedja fanns också i hagen bakom huset. Nere vid Långbrovägen låg ett växthus och en damm. Syrenhäckar växte längs grusplanen på höger sida. Det fanns också en stor stalldam söder om huset. Vi hade en jordkällare bakom huset, i vilken en del matvaror som potatis och rovor hölls svala sommartid. Det kanske också är värt att nämna att man vintertid sågade is från dammarna. Isblocken lagrades i en stor stack av sågspån utanför ladugården och grävdes sedan fram under sommaren för att kyla matvarorna i huset i en föregångare till dagens kylskåp. Varje vecka kom en av gårdens arbetare och lade in ett nytt isblock.

Det var hårda vintrar med mycket snö under krigsåren och en tradition som fanns på gården minns jag mycket väl och det är den årliga färden till julottan i Brännkyrka med häst, släde och tända facklor. En allvarlig händelse på gården har speciellt bitit sig fast i mitt minne. Det var den gårdskarl som drev Långbros parhästar så hårt att de var löddriga av svett i den hårda kylan. Hästarna dog och det var naturligtvis en stor skandal!

Vid flera tillfällen invaderades hönshuset av rävar eller grävlingar, så gårdens jägmästare fick rycka ut med sin jakthund och spåra upp djuren och skjuta dem.

Jag levde ett ganska skyddat liv dom här pojkåren. Eftersom mamma arbetade direkt under den stränga arrendatorn var det ingen av gårdens övriga pojkar som ens vågade peta på mig.

Hösten 1945 flyttade vi från Långbro Gård och då hade man redan börjat att bygga radhusen framför gården.

Jag fyllde 7år det året.

Blog ImageCarl-Uno och mamma Elna Manros sommaren 1945. Bilden är tagen vid ett besök hos släktingar i Bråviken.